Slottsskogsgatan 37 / Peter Bagges gata 2
1934
Nu & Då
Upptäck kvarteren.
Verksamma idag Historisk plats Startår markeras
Hästhoven
Kvarteret Hästhoven
Kvarteret Hästhoven består av åtta landshövdingehus uppförda mellan 1926 och 1934, varav sex ägs av Familjebostäder. Kvarteret är slutet till sin form och byggnaderna omsluter en gemensam, kuperad innergård.
Husen speglar övergången mellan 1920-talets klassicism och tidig funktionalism. Bottenvåningarna är utförda i rött eller gult tegel, ibland putsade, medan de övre våningarna är klädda i profilerad eller svagt rundad locklistpanel. Sadeltak med tegelpannor och profilerade taklister binder samman kvarteret till en tydlig helhet.
Den gemensamma innergården är cirka 24 meter bred och 80 meter lång. Gården är kuperad och nivåskillnaderna tas upp med murar och ramper. Trots omfattande ombyggnader under senare tid är gårdsrummet en central del av kvarterets ursprungliga struktur.
Historia
Historisk bakgrund – från naturmark till stadsdel
Området där kvarteret Hästhoven ligger var länge glest bebyggt. Genom landskapet rann Svanebäcken, ett mindre vattendrag som senare lades i kulvert men fortfarande delvis rinner under kvarteret. Samtidigt präglades platsen av kyrklig närvaro – Mariaplan och Mariagatan har fått sina namn efter kyrkor med Marianamn, däribland Mariakyrkan, som förstördes i den stora branden år 1820.
När gatorna började planeras under 1910-talet fick området sin nuvarande struktur. Peter Bagges gata namngavs 1918 efter köpmannen och skeppsredaren Peter Bagge, en central person i västsvensk handel och infrastruktur, bland annat som drivande kraft bakom Trollhätte kanal.
Under 1920- och 30-talen växte en helt ny stadsdel fram. Landshövdingehusen uppfördes för att möta behovet av moderna bostäder, med butiker och service i bottenvåningarna. Här etablerades tidigt verksamheter som apotek och handel, vilket bidrog till att göra Mariaplan till en lokal mötesplats.
Idag ingår kvarteret Hästhoven i Göteborgs stads bevarandeprogram och har ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans berättar gatunamnen, byggnaderna och de dolda spåren i marken historien om en köpman, en kyrka som försvann och en bäck som fortfarande rinner under staden – och om hur Kungsladugård växte fram som en del av Majorna.
